Genusprojekt

Hösten 2003-våren 2005 genomförde vi ett genusprojekt på förskolan. Målet var att barnen ska få så stor självkänsla, att de gör sina val utifrån vad de själva vill, inte utifrån förväntningar på dem som pojke/flicka.

Bakgrunden är att vi, när vi våren 2003 fördjupade oss i läroplanen (Lpfö98) tyckte att just denna mening kändes väldigt abstrakt:

”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”

Det är ju självklart, tyckte vi. Men HUR gör man rent praktiskt? Vi bestämde oss för att starta ett projekt och undersöka detta och att det skulle utmynna i en handlingsplan för förskolans genuspedagogiska arbete.

Ett genusperspektiv genomsyrar idag hela verksamheten. Det märks i vilket material vi erbjuder barnen, vilket förhållningssätt vi har och hur vi ger barnen inflytande i förskolan. Vi utvärderar vårt arbete varje termin, för att se till att vi verkligen har ett genusperspektiv i vårt arbete med barnen.

Bakgrund

Vi startade detta projekt hösten 2003. Projektet avslutades våren 2005 är nu integrerat i den dagliga verksamheten. Tillvägagångssättet var att genom litteraturseminarier, studiebesök samt framförallt genom videofilmning och efterföljande analys av hur vi vuxna förhåller oss till pojkar respektive flickor på förskolan, synliggöra de omedvetna könsrollsmönster och förväntningar på pojkar respektive flickor vi alla vuxna bär på. I och med att vi synliggör dem, har vi också kunnat medvetet börjat förändra vårt förhållningssätt genetemot barnen.

Under projektets gång har tre faktorer utkristalliserat sig som legat till grund för det arbetssätt med genusperspektiv som vi nu arbetar efter på förskolan. Dessa tre faktorer har stor inverkan på hur vi lyckas ge pojkar och flickor självkänsla tillräckligt för att stå emot könsrollsbundna förväntningar på dem och göra sina val utifrån sig själva som individer och inte utifrån förväntningar på dem som pojke/flicka, kvinna/man. De tre faktorerna är:

Barns inflytande: Det är viktigt att alla barn, oavsett kön, får ta lika stor plats, att de kan påverka sin dag på förskolan och sin framtid, att de blir lyssnade på och tagna på allvar och att hela deras personlighet får fritt utlopp att utvecklas utan att de begränsas av stereotypa förutfattade förväntningar på dem utifrån deras kön.
De vuxnas förhållningssätt: Hur pojkars och flickors syn på sig själva, självförtroende och tillit till sin egen förmåga utvecklas är till stor del beroende av hur vuxna i deras omgivning (föräldrarnas roll spelar en stor roll här) bemöter och speglar dem. Vi ser alla barn som kompetenta, intar en roll som medupptäckare i barnens lärande och ser i detta nära arbete alla barnens särskilda förmågor.
Lekmiljön: Vilket lekmaterial vi erbjuder och hur det är presenterat/placerat har stor betydelse för hur könsrollsbunden barnens lek blir. Vid analys av videoinspelningar av hur barnen använder den inre miljön har vi sett att det finns många leksaker som styr in barnen på vissa lekar, ofta traditionellt sett som flick- eller pojklekar.

Utifrån dessa tre faktorer har vi utarbetat en handlingsplan för det genusperspektiv som genomsyrar hela verksamheten vad beträffar barnens inflytande, lekmiljö, förhållningssätt och aktiviteter.

Vi har synliggjort och insett att vi alla är präglade av förväntningar på oss utifrån kön och därmed påverkas också hur vi bemöter barnen. I och med att vi alla har blivit medvetna om det har vi alla fått samma fokus: Att arbeta utifrån ett genusperspektiv med hjälp av vår handlingsplan. Den utvärderas och revideras varje termin utifrån observationer som vi gör kontinuerligt där vi ser om punkterna i handlingsplanen syns i den dagliga verksamheten. Att arbeta ur ett genusperspektiv ser vi som en ständigt pågående process.

Sammanfattningsvis har projektet utmynnat i /givit oss följande:

Vi har genom videoobservationer, litteraturseminarier och diskussioner medvetandegjort de begränsande könsrollsmönster vi alla bär med oss.
Vi har utarbetat ett arbetssätt med genusperspektiv baserat på tre faktorer som vi anser vara avgörande för hur genuspedagogiskt arbete lyckas, nämligen barns inflytande, vuxnas förhållningssätt och miljöns utformning. Detta synsätt genomsyrar den dagliga verksamheten och utvärderas varje termin.
Vi har utformat en portfoliometodik efter att ha läst litteratur och varit på föreläsning i ämnet. Denna har möjliggjort en dokumentation av varje barns förmågor och synliggörande för dem och för oss själva av sitt lärande och sin utveckling. Detta är en viktig del i genusarbetet, att ge barnen självkänsla genom att visa dem allt de kan och lär sig.
Vi har nått samsyn i vartåt vi strävar i det genuspedagogiska arbetet.

Handlingsplan

Denna handlingsplan genomsyrar den dagliga verksamhen. Den utvärderas varje termin.

Barns inflytande

Vi stör den fria leken så lite som möjligt
Vi ger barnen makten i konflikthantering: Alla inblandade får medan övrig/övriga parter lyssnar berätta sin syn på hur konflikten uppstått. Sedan får barnen själva komma fram till hur konflikten kan lösas.
Vi lyfter särskilt fram tysta barn och ser till att de också får ta plats och känna sig betydelsefulla.
Vi säger hellre ja än nej.

Vuxnas förhållningssätt

Vi utgår i varje situation från att barnet är kompetent-kan klättra upp själv, hämta själv, städa själv, klä på sig själv, vi avsätter tid för detta.
Vi undviker att säga inte (undviker att säga: ”Skrik inte!”, ”Spring inte!”, säger istället ”Prata”, ”Gå, annars kan ni krocka”)
Vi byter ibland invanda ord och handlingar till det motsatta.
Vi uppmärksammar barn extra som inte tar för sig i samlingen eller vid maten exempelvis.
Vi bekräftar barnen för vilka de är, inte för hur de ser ut (Säger ”vad kul att du är här idag, Lisa” istället för ”Hej, Lisa, åh, vilken fin klänning, den var du söt i!”)
Vi bekräftar barnen för alla delar i deras personlighet. Extra till barn som är vana att ta stor plats och tar för sig mycket ”Vad du är omtänksam”, ” Vilken bra kompis du är som tröstade honom som är liten”. Extra till tysta barn som ofta väljer att stå tillbaka ”Vad stark du är som kan lyfta hela den” ”Vad modig du är som vågar gå till stora avdelningen och fråga det”
Vi erbjuder aktiviteter efter intresse, inte kön!

Lekmiljön

Vi ändrar kontinuerligt vilket material vi erbjuder barnen och hur vi placerar/presenterar det. Utgångspunkten är:

att barnen ska lockas till lek med både pojkar och flickor.
att barnen ska lockas till lek med olika kamrater i olika konstellationer.
att det ska finnas något för alla barn, men att barnen också ska lockas till varierad lek.
att lekmiljön ska stimulera barnen att prova på nya lekar och aktiviteter.
att placeringen av materialet ska vara sådant att leken blir gränsöverskridande och utvecklande, utan styrning mot hur det ”ska vara”.
att vi hellre lägger till material, än censurerar och tar bort leksaker som vi vuxna tycker styr in barnen i könsrollsbunden lek.
att barnen ska ha stort inflytande i hur de väljer att använda materialet, så länge de är rädda om det och det kommer tillbaks på sin rätta plats när leken är slut.

Litteraturförslag

”Från vaggan till graven” av Ingemar Gens
”Flickor, pojkar och pedagoger” av Kajsa Wahlström
”Hur flickor och pojkar gör kön” av Brownyn Davies
”Genuspedagogik” av Kajsa Svaleryd
Film och arbetsplan från Björntomten (Hemsida, Barnfamiljen)